Idag är en sorgens dag, en big fucking sådan!

Idag har jag sjukt dåligt samvete, ångest, självhat och en stor surjesten (Rogers sätt att skriva på) i mitt hjärta.

Vi vet aldrig hur länge vi vandrar på denna jord, det kan sluta väldigt tvärt, så vi måste rå om varandra och vara rädda av varandra.
    På sista tiden så har jag knappt haft tid för mina vänner alls, utan jag har mest jobbat.
    Till och med när jag e ledig så jobbar jag.
Det fackliga arbetet har tagit över mitt liv, men jag har trivts väldigt bra med det, fast tyckt att det har varit lite jobbigt att inte ha lika mkt tid till mina vänner.

Vid en sådan här händelse så blir det extra tydligt att vi måste ta oss tid för våra nära och kära! 
    Idag så satt jag, som vanligt vid datorn och arbetade fackligt, och fick helt plötsligt ett sms där det stod:
”Hej du vet väl att din vän roger eklöf har dött? kram”.
    
Jag fick en stor klump i halsen, en smärta i bröstet och tänkte;
Vadå? Näe det kan ju inte vara sant!
I samma sekund så blev jag fundersam kring varför min vän skickade mig detta sms som inte ens känner Roger.
    Då förstod jag att det var allvar och att hon hade meddelat mig för att vara schysst!
Jag gick omedelbart in på facebook och fick läsa en massa avsked ifrån hans vänner, våra gemensamma vänner, hans släkt och kollegor.
    Jag fattade ingenting och scrollade ner på hans timeline för att se vad som skrevs igår och mkt riktigt så hade han igår lagt upp en massa musikvideor som han sedan kommenterat och skämtat om.
Allt kändes så fruktansvärt overkligt, och mina känslor förvandlades till ren ilska..hur fan kan man vara så jävla upptagen att man inte ens själv ser när ens vänner dör, utan får höra det av någon annan!!!
Jag hatar mig själv just nu, och hatar att jag inte har pratat med honom mer den sista tiden och åkt ut och hälsat på honom i väsby.


I förrgår så gillade han mina senaste skrivelser om bloggen i gruppen på facebook och läste precis som vanligt mina inlägg, idag är han borta.
    För bara några dagar sedan så diskuterade vi musik och gitarrer som han älskade så mkt, och jag njöt som alltid av hans underbara humor och hans charmiga sätt att uttrycka sig på.
Roger uttrycker sig alltid som en gammal söderböna, fastän han bor i väsby, men har samtidigt lite bonntugg såsom att kalla väsby för byn och få en att se på väsby som gårdarna i ”Alla vi barn i bullerbyn”.
Han har ett så otroligt skönt tugg och utsöndrar en otrolig trygghet och kärlek, samt toppar den med en riktigt skön humor. Nu får man aldrig mer uppleva den.

 Jag lärde känna Roger för ca.7 år sedan.
Han började att prata med mig på en slags dejtingcommunity där jag hängde då jag var riktigt nedstämd.
    Men till skillnad ifrån många äckel, så började Roger att prata med mig på ett helt annat sätt och han föreslog ganska så snabbt att vi skulle prata vidare i ett annat forum. Roger har alltid brytt sig om människan och sett individen. Han såg mig redan ifrån början och blev väldigt snabbt en betydelsefull person.
Under årens lopp så har vi följt varandra mellan en hel rad av olika communitys.
    Det har nästan varit som en oskriven lag att leta upp varandra så fort man har skaffat en ny sådan. Men när facebook kom så blev det ännu intensivare.
Vi har suttit många sena kvällar och nätter och chattat, mailat om livet och diskuterat sådant som vi tycker är relevant.
    Så fort något har hänt, man har mått dåligt, blivit sårad, är förvirrad, känner sig ensam, känner sig uppgiven eller bara behöver få ett leende på läpparna, så har man kontaktat Roger. 

Roger vet mer om mig än vad många av mina närmsta vänner gör, och ändå så har vi aldrig träffats.
Det är ju inte så långt mellan väsby och storstan, men ändå två helt olika världar, så sorgligt nog så har det faktiskt aldrig blivit av.
Vi har försökt någon gång, då vi har haft vägarna förbi varandra, men det har liksom inte klaffat då. Men det senaste halvåret så har vi, nästan varje gång vi har pratat, sagt att vi snart måste träffas och att vi verkligen skall se till att det sker nästa gång jag e i väsby.
    Faktum är att jag senast igår tänkte att jag skulle ta och åka ut dit, bara för att ta en promenad med honom, som vi en tid har spånat på.

Trots att vi faktiskt aldrig har träffats fysisk, så kände vi varandra ganska bra och han betyder oerhört mkt för mig. Jag kan faktiskt inte skriva i dåtid, i detta nu, då jag har så fruktansvärt svårt att förstå hur denna underbara man bara kunde försvinna från en timme till en annan.
    Denna man, som levde för musiken och sina gitarrer, som kämpade för att folk skulle må bra, som månade om psykisk hälsa, som alltid stod med en öppen famn, som alltid välkomnade en till sitt hem. Ja jag kan fortsätta i all evighet. För när det gäller Roger så fanns det ingen skillnad på mskor, allt handlade bara om inställning.
    Allt positivt, allt gott, allt bra och all bra musik är Roger. 

Jag saknar dig redan som fan och önskar att vi kunde spola tillbaka tiden ett dygn så att jag fick träffa dig och ge dig en stor fucking jävla kram och en röd ros! 

Jag kommer att sakna dina fina mail, våra chattkonversationer, din sköna humor som du sprider över hela facebook, ditt underbara sätt att uttrycka dig på, den trygghet du utsöndrar, din intelligens, din kärlek till musiken och gurorna, din förståelse, ditt hopp om en bättre framtid, ditt pushande framåt, att se Roger Väsby på telefonen, dina sköna statusar, ditt dagliga godnatt och godmorgon Upplands väsby, dig, och din och min vänskap!


Då jag bytte mobil för två månader sedan så råkade jag skriva ditt namn två gånger i rad, på två olika nummer då jag fixade i telefonboken, så att ditt namn även står när min kollega Rosi ringer.
    Efter att jag berättade det för henne så har vi alltid skämtat om det och hon brukar säga ”Hej, det är Roger!”, då hon ringer. Jag lät det stå kvar så, då jag alltid fick en skön känsla i magen av att se ditt namn på displayen, nu vet jag inte längre om jag kommer att klarar av det.

    Jag kommer aldrig mer att få höra/se ditt sköna sätt att tilltala mig på, som får mig att känna mig så speciell som bara du kan få en att känna ”Ja Cassandra”, ”Nej Cassandra”, ”Cassandra du e alltid välkommen”, ”Cassandra så e det nog”.
    Precis som om man vore en liten fröken;)


Jag har tagit din bortgång väldigt hårt och kommer att sakna dig så länge jag lever. Men du ska vet att du har och kommer alltid att ha en stor plats i mitt hjärta och jag kommer att tänka på dig varje gång jag vill ha en vettig diskussion eller lyssnar på rock.
    Du är och kommer att förbli Rock`n roll, och halva rocken dog med dig idag. Men det kan ju bara betyda att du kommer att bli en ännu större stjärna i himlen och att du där får ägna hur mkt tid som helst åt musiken.
Och jag lovar dig att jag förväntar mig en riktigt stor konsert då jag kommer dit!
Vi sågs inte på jorden, men i himlen skall vi spela tillsammans!


Hoppas att du får det bra där uppe, och att du trivs!
    Och kom ihåg, du har en stor plats i mitt hjärta och i många andras, och var stolt över det du gjorde på denna jord! För idag så dog halva rocken, den största och finaste stjärnan på himlen, och en del av mitt hjärta.

    Denna gång sa du inte ”Godmorgon Upplands väsby!”, denna gång sa du inte bara godnatt till Upplands väsby, utan godnatt till hela sthlm, hela Sverige, hela världen och till denna jord.
Jag säger sov gott min underbara vän och rocka på i himlen så ses vi där en dag, det lovar jag dig!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s