Idol-anställningar

Tror att det är väldigt få idag som inte vet vad ”Idol” är!
TV-programmet som sänds i många olika länder runt om i världen. Dit flera tusentals mskor söker varje år, i alla dessa länder och sjunger framför en jury, i hopp om att få jobbet som nästa Idolstjärna!

Till en början får TV-tittarna se sådant som redan är inspelat. Sedan sänds programmet live och man kan då även vara med som publik.
    Till en början är det bara juryn som röstar, sedan gör även TV-tittarna och publiken detta.
De som söker till ”Idol” får först träffa en okänd jury som väljer ut vilka utav alla tusentals som skall få gå vidare och få träffa TV-juryn. Och det är sedan detta möte som spelas in och sedan sänds i TV. 

TV handlar om flera saker.
Det handlar om underhållning, att få så höga tittarsiffror som möjligt, att göra ”Bra TV” och att tjäna pengar. Och det är väl antagligen därför man även tar med folk som absolut inte kan sjunga.
Utan dem skulle det inte bli lika ”Bra TV” och inte lika underhållande!
Detta är inget konstigt, och inget som på något sätt skiljer sig ifrån något annat underhållningsprogram! Detta är något vi svenskar känner till, och som många av oss följt de senaste tio åren! MEN, är det bara i ”Idol” man får gå på flera olika auditions av olika typer, på olika nivåer, för att sedan till slut få veta om man fick jobbet eller ej?
Faktum är att man börjat med samma ”tävlingssätt” även på den ”vanliga” arbetsmarknaden!

Många vet säkert att det idag är väldigt svårt att få jobb, och man skall vara glad om man lyckas få komma på en intervju!
Den absolut vanligaste arbetsintervjun i Sverige, har länge varit att man på bokad tid och plats får träffa chef/rekryteringsansvarig, sitta ned och svara på frågor, samt berätta om sina sämsta och bästa egenskaper.
Tycker sedan intervjuaren att den sökande verkar bra, så skriver man kontrakt och börjar sedan sin provanställning, som ger arbetsgivaren tid för att se om det man tyckte om den sökande stämde eller ej!
Idag har provanställningen blivit ovanlig, på väldigt många arbetsplatser, inom väldigt många olika arbetaryrken, och folk blir glada om dem ens lyckas få en provanställning!
Men nu verkar även den vanligaste arbetsintervjun börja hotas för utrotning!

Tänk er att ni går på arbetsintervju, men istället för att du får ett besked på plats, eller får ett; ”Vi hör av oss när alla intervjuer är klara!”, så får du ett;”Vi hör av oss när vi vet om du gått vidare till nästa steg!” – Är inte detta lite konstigt?
Jag har själv fått uppleva detta!

Jag skickade in min arbetsansökan, fast inte till företaget som sökte, utan till ett annat företag, som själva företaget anlitat för detta.
Precis som Idol-juryn, som har en annan jury, som går igenom det sökande och väljer ut dem som skall få träffa den ”riktiga” juryn.
Jag hade första intervjun via telefon. Intervjuaren samtalade sedan med en kollega (en annan jurymedlem). Sedan fick jag veta att jag gått vidare ett steg till en intervju face to face.
Jag fick då träffa en annan person i detta arbetslag/jury.
Istället för kameror överallt, som i Idol, så blev jag bländad av en riktigt stark lampa som säkert visade varenda por jag har!;)
Efter detta skulle jag sedan få veta om jag ”gått vidare” ett steg till. Det gjorde jag, och jag hade då gått till ”final” och skulle bli dömd utav själva företaget. (svenska folket i Idol).
Men jag blev utröstad däremellan och fick inte vara med på finaldagen, och ha chans att ”vinna”.

Detta var något alldeles nytt för mig! Men nu i helgen var jag på Socialistiskt forum på ABF, och gick bl.a på ett seminarium som handlade om hur dockusåpor påverkar oss mskor.
Det var väldigt intressant kan jag ju säga!;)
Man forskar alltså kring detta och har kommit fram till att vi tar med oss saker ur dessa såpor in i vardagen!
I ”Lyxfällan” får vi lära oss hur vi skall sköta vår ekonomi, och att göra en budgettavla, vilket jag känner väldigt många som gör hemma.
Vi lär oss i ”Rent hus” hur vi skall städa och sköta våra hem. Vi lär oss i ”Biggest loser” hur vi skall gå ned i vikt, och vilken vikt vi bör ligga på, etc. etc.
Något alla sådana här program har gemensamt, e att man först skuldbelägger, lägger en stor skam på huvudpersonen, och sedan lär man denne person att ”lyckas” och därmed bli en ”bättre mska”!

Har inte riktigt tänkt på det på det sättet förut, men när man sedan tog upp det här med att göra anställningsintervjuer på ett Idol-sätt så började jag skratta!
Det e alltså inte bara jag som uppmärksammat detta…