Hundägare…

En liten tanke till er som inte förstår, utan tar det hela personligt mot er ögonsten!
Jag är hundrädd, och då menar jag livrädd!
Det spelar ingen roll hur mkt jag får höra;”Men han/hon är så snäll!”, ”Han hon vill bara hälsa/leka!”, ”Han/hon bits inte!” – Jag är lika rädd ändå, för det är inte personligheten jag är rädd för, utan det är själva djurarten – HUND!
Är han eller hon snäll – jättebra! Men i mina ögon så är det bara en hund, med fyra ben, svans och vassa tänder!
Liten eller stor spelar ingen roll, utan återigen det är djurarten, HUND!Jag är uppvuxen med hund, men har också blivit attackerad, därav troligtvis min rädsla som jag haft så länge jag kan minnas! Och tro mig, jag har försökt!
Blev av med rädslan första gången då jag var elva, med en hund jag kom riktigt nära! Även denna hund bet mig vid första mötet!
I vuxen ålder blev jag attackerad igen och sedan dess är det värre än någonsin!

För bara något år sedan kunde jag inte ens sitta kvar på en buss om en hund klev på, utan fick gå av och vänta på nästa!
Att vara hundrädd, är precis som vilken annan rädsla som helst! Är du rädd för mörker, har du det inte helt släckt, eller går ute ensam där det är kolsvart!
Är du rädd för ormar klappar du dem troligtvis inte! Är du höjdrädd jobbar du med all säkerhet inte på tak! Detta förstår och respekterar folk, men att man är rädd för en annans ögonsten, det är det många som inte accepterar!

Här på söder vimlar det av hundar, i alla storlekar, alla raser!
Så fort jag går utanför dörren är det en risk för att bli riktigt rädd.
Jag accepterar att vi måste dela på denna stadsdel, men jag tycker att det är respektlöst att ha hunden okopplad och låta den springa runt och nosa på allt och alla på gatan!
”Han/hon nosar ju bara!”, det spelar ingen roll – jag får en hjärtinfarkt iaf!
Något som blivit väldigt populärt, här på söder, är att ägarna tar med sig sina ögonstenar in i affärerna. Detta ställer till det något enormt för den som är rädd!
Vet inte hur många gånger jag inte lyckats gå ut ifrån en affär då det legat flera hundar på golvet framför utgången!

Jag ber alltid ägarna vänligt, men det är väldigt sällan man blir vänligt bemött tillbaka!
För bara 10min sen köpte jag snus i tobaksaffären. En kvinna med en hund, stor som en häst, kom in och ställde sig framför ytterdörren. Jag blev stel som en pinne, sa till kvinnan att jag e livrädd för hundar, varpå hon sa;”Jag håller i honom!”, och jag fick springa förbi hunden med 5cm avstånd!

Jag har slutat att gå till ZOO-affären, där jag brukade köpa leksaker och godis till min katt. Detta då jag e trött på att hamna i bråk med hundägare som binder fast sina hundar innanför utgången.
Får alltid höra;”Men vad gör du här om du e rädd för hundar?!” och får försvara mig med;”Jag har katt!”.
Om man skall resonera på det sättet så säljer de inga hundar i ZOO-affären, de säljer fåglar, marsvin, hamstrar, och fiskar! Hade jag varit rädd för något utav dessa, hade jag inte gått dit!
Ta med er hundarna in då istället, och ha dem bredvid er!

Har lärt mig att klara av hundar som känner igen mig, som mina vänner äger, men det e samma sak där, de måste hålla i dem tills jag känner mig redo, och hunden lugnat ned sig!
Så ta det inte personligt mot er ögonsten!
Det är inte det som är själva problemet! Och det finns en anledning till att jag väljer de t-banevagnar med en överstruken hund på dörren, och aldrig sätter mig längst bak i bussen – vänligen respektera detta!!!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s