Vart e Saga Norén länskrim Malmö och Dr Holmström i verkligheten?

Vi har Tv 4:as Syrror och SVT´s Bron som bägge blivit riktigt stora serier, med en stor del av Sveriges befolkning som tittare (Bron finns även dubbad på flera olika språk) och som bägge har en varsin stark och viktig karaktär med en så kallad funktionsvariation.
    I Bron har vi topp-polisen Saga Norén och i Syrror har vi Claes-Petter Holmström, alias Dr Holmström som är en utomordentlig kirurg. De bägge har asperger.
Jag tycker att det är jättebra att två så pass stora serier har en varsin karaktär, som bägge är grymma på sina yrken, som har en så kallad funktionsvariation – om än dessa karaktärer kan vara något överdrivna. Medans ”Saga Norén länskrim Malmö” alltsom ofta är som en robot, så är Dr Holmström känslokall och ibland till och med lite elak. De har tagit karaktärernas funktionsvariations-drag till sin spets, vilket också är det som många gånger gör dessa två karaktärer humoristiska och underhållande. Det är kul att följa dessa två karaktärer i deras serier och det är faktiskt de bägge som många gånger gör själva serien! Detta även fast det endast är Saga, av hon och Holmström, som innehar seriens huvudroll. Jag kan heller inte låta bli att fundera på hur hjärnan bakom dessa två karaktärer skulle ha skapat någon ”som jag” – en person med ADHD. Hade denne studsat omkring, kommit flera timmar försent och swischat förbi likt Stålmannen.

Saga Norén håller i en bebis i väntan på att mamman skall göra sig klar för att följa med till stationen. Medans hon väntar passar hon på att konversera med bebisens pappa;
Saga: ”Sprack hon mycket?”Pappan: ”Förlåt?”Saga: ”Din fru – sprack hon mycket? Fick hon bristningar i underlivet? Födde hon vaginalt?”Pappan: ”Ehm, jaa det gjorde hon, men jag vet inte eh…”Saga: ”Och vem e pappan?”Pappan: ”Haha, ja det är jag!”Saga: ”Nej, det är det inte…”Pappan: ”Vad fan menar du?”Saga: ”Barnet har bruna ögon och ni har båda blå, det är fysiskt omöjligt att du är pappa till barnet.”
Dr Holmström har en patient som är precis som han själv och trots att hon inte är läkare så har hon stenkoll på läkartermer och på sin egen kropp och hälsa, vilket gör Holmström oerhört imponerad. Nu har han precis opererat henne och vill försöka visa att han inte bara bryr sig om sin egen prestation, i detta fall.Holmström: ”Har vi fått in proverna från femman?”Kollega 1: ”Du menar Tess?”Holmström: ”Ja precis, rum nummer fem”    Holmström läser igenom provsvaren och säger sedan: ”Eh, ah, vad säger man då?”Kollega 1: ”Vadå, du säger väl
”Godmorgon, du har precis opererats…”Holmström: ”Det vet jag, men jag tänker vad man…”Kollega 2: ”Ah, men du säger något snällt bara – vad som helst”Holmström: ”Jaha…vad e det då?”Kollega 2: ”Jaa, att du e glad att hon klarade sig, kanske..”Holmström: ”Det är bra! ”Hej, jag e glad att du klarade dig” tack!”
  
  Holmström går in till Tess i rum fem och säger: ”Hej Tess, jag är mycket glad över att du klarade dig!”
I Bron förstår Saga att hon är kär i sin danske kollega  Henrik Sabroe, som hon haft sex med i hela två säsonger innan hon inser att hon är förälskad i honom – vilket hon gör utifrån faktaböckernas förklaring om förälskelse.
    I Syrror Dr Holmström att han på något sätt intresserar sig för sin patient Tess, som har infektion i sitt ena silikonbröst, när han förstår att hon är som han, vilket gör honom imponerad. Hon har nämligen också asperger.
Förutom att skaparna bakom dessa två karaktärer i dessa två helt olika serier, dragit deras karaktärer till sin yttersta spets och gjort dem väldigt underhållande och humoristiska, så har man även använt sig utav ytterligare ett drag ur denna så kallade funktionsvariation. Det är nämligen så att både Saga och Holmström är totalt övergrymma på sitt yrke och gör ständigt stora framsteg på sina jobb! Saga är en utomordentlig polis, som är världsbäst på att lösa fall, förstår vinklingar och koppla ihop saker och ting. Hennes liv är jobbet och hon är sin titel Saga Norén länskrim Malmö, som kollegan Henrik ibland får förklara för folk att hon faktiskt inte heter.
   Claes-Petter Holmström är sjukhusets bästa kirurg. Ge honom tystnad och rätt musik för stunden så räddar han alla liv i alla lägen – oavsett diagnos eller olycksfall! När han inte står i operationssalen och opererar så sitter han vid sin dator på sitt kontor och pluggar, samt rabblar termer.

Saga och Holmström har det inte alltid så lätt. Saga kan få kritik av misstänka och anhörig, för att vara något för rakt på sak och klumpig. Hon har även dem som tvivlar på hennes kompetens – bara på grund av att hon för dem är annorlunda! I en av Brons säsonger mördas hennes chef, som alltid stöttat henne till tusen, och då får hon problem med just detta och förlorar nästan jobbet.
    Holmström har hittills, i Syrrors två säsonger, riskerat att förlora jobbet – däremot har han flera kollegor som ständigt ber patienterna om ursäkt för hans sätt att vara, då han aldrig visar känslor, förståelse eller medlidande.
Men den stora frågan är egentligen VART FAN ÄR SAGA NORÉN LÄNSKRIM MALMÖ OCH DOKTOR CLAES-PETTER HOLMSTRÖM I VERKLIGHETEN?
För även fast det är år 2018 så är det tillåtet (hänvisa inte till diskrimineringslagen nu, för den kan faktiskt vara sjukt diskriminerande himself – det vet jag av egen erfarenhet) att diskriminera människor med funktionsvariationer! Vi har ännu i Sverige en slags norm och en så kallad mall vi går efter, för hur man skall vara för att få vara med på den ”normala” och ”riktiga” arbetsmarknaden! Passar du inte in där så kan du tvingas till att behöva jobba med något som varken är något du vill syssla med och som är långt under din prestanda – och arbetsgivare kan få bidrag för att låta dig vara med!
    Det finns så många Saga och Holmström därute som både skulle kunna förbättra och förändra vårt samhälle och vår värld om vi bara gav dem chansen! Egentligen är det fel att jag säger VI, för jag är också ”en av dem”, då jag har den så kallade funktionsvariationen ADHD. Jag har också arbetat under rötägg som varit emot mig och försökt att få bidrag på min bekostnad! Detta även fast jag, i alla jobb jag någonsin haft, alltid presterad väldigt högt, satt målen skyhögt och alltid nått fram med riktigt höga resultat, riktigt snabbt. Och detta är inget skryt – det är så jag funkar, och många med mig som innehar samma diagnos. Men glöm aldrig bort – vi är alla individer! Det finns många ”Saga”, ”Homström” och ”sådana som jag” med för den delen där ute på arbetsmarknaden – men långt ifrån alla som skulle vilja och behöva vara där! Många har sagt till mig när jag börjat på ett nytt jobb eller på något sätt antagit mig en ny utmaning ”Berätta inte att du har ADHD!”. Varför i helvete skall jag inte berätta detta? Jag kanske inte säger ”Hej, jag heter Cassandra och jag har ADHD”, men jag är Cassandra och min diagnos är en stor del av mig och för mig är den något positivt – något jag dagligen har fördel utav när jag behöver multitaska, prestera högt och bli klar långt innan deadline. Jag hade aldrig klarat det utan det specifika just mina bokstäver innebär och genererar och det är något jag är stolt över – varför skulle jag inte vara det?
Så låt oss nu alla sluta upp att vara så fruktansvärt, tråkigt och konservativt fyrkantiga och gå istället in i 2000-talet och framtiden! Och en bra start på detta kan vara att sluta använda det oerhört förnedrande ordet Funktionsnedsättning! Nedsättande mot vad? Både min EQ och mitt sifferminne ligger långt över normen, för att nämna några av de förmågor just jag har! Sluta utgå ifrån någon jävla norm-mall och använd istället ordet Funktionsvariation – om det nu nödvändigtvis behövs något ord!
Absolut sista delen av Bron går på SVT ikväll – se det och tänk efter!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s