Är det inte dags att sätta stämpelklockan på museem och välkomna det nya arbetslivet och dess marknad?

Utvecklingen går ständigt framåt och det måste den få göra! Mycket har hänt sedan vi började att arbeta på det sättet vi gjort de senaste hundra åren. Bara en sån sak att tjänstemän och akademiker idag inte är överklass och endast rikt folk, som det var i början av 1900-talet. Våra mormödrar och farfäder gjorde nämligen en jämlik skola till norm och en vidareutbildning möjlig för varenda unge – oavsett föräldrars klasstillhörighet och inkomst! Idag är vi inte arbetare, tjänstemän och akademiker – idag är vi löntagare! Såhär har det sett ut ganska så länge nu, men tyvärr så finns det en stor grupp som vägrat hänga med i arbetsutvecklingen och vill inte leva i nutid! För denna grupp verkar inte vinsten att alla, oavsett vilka föräldrar man råkar födas till, har samma rätt att kunna utbilda sig till det man vill. Istället vill man av någon, för mig helt ologisk och orimlig, anledning leva kvar i dåtiden med arbetare och välutbildad överklass.   Jag trodde att vi var överens om att klassamhället skulle malas sönder och sluta att existera för gott?
    Om man inte ens vill acceptera att arbetsmarknaden idag består av löntagare eller egenföretagare då blir det väldigt svårt att acceptera och ta in nutidens arbetsbehov, teknikens utveckling och alla nya yrken som både är bra för individens arbetsmiljö och utvecklingen i stort! Den svenska arbetsmarknaden består inte längre av endast arbetare, arbetsgivare och välutbildat folk. Antingen så säljer du arbetskraft (alltså är löntagare  – oavsett längd på- och utbildningsmodell), köper arbetskraft (alltså är arbetsgivare – många arbetsgivare är idag även själva anställda som arbetsgivare av någon högre chef) eller så är du egenföretagare (oavsett vad du sysslar med som du försöker driva in pengar för).
    Arbetarrörelsen har sedan sin uppkomst kämpat för att ”vanliga dödliga” skall få samma rättigheter och möjligheter som överklassen – det fick vi och det gjorde oss till medelklass – inget illa om det men sedan släppte vi på den kollektiva solidariteten och gick med på utförsäljningar av mångt och mycket av det som faktiskt gjort oss till medelklass. Kanske är det därför det finns en stor grupp vars fokus ligger på att sträva bakåt, till kärnan, istället för att ta tag där vi slutade och fortsätta att kämpa framåt! Jag tror inte att lösningen är att vi skall sluta att utbilda oss även om vi vill, sluta lyxa och leva, sluta äga, sluta sukta och drömma. Det är inte det, det handlar om! Det handlar om människosyn!
    Att det än idag dör folk inom LO-yrkena ska inte få vara acceptabelt! 2019 måste ändå vara den moderna tiden då vi, med all forskning och kunskap det senaste hundra åren givit oss, slutar upp med att tillåta vissa yrkesgrupper slita ut sig fysiskt så pass mycket att man aldrig hinner bli gammal och får njuta av den pension man kämpat fram. Eller till och med dö på eller av sina jobb! Här måste tekniken få komma in och det skall den inte göra på bekostnad av bemanning – det behöver den inte göra! Med en arbetsutveckling så tillkommer det nämligen väldigt ofta även helt nya arbetsuppgifter! Här gäller det för Fackföreningsrörelsen att hänga med och här gäller det för nutidens löntagare att förstå vikten av facklig organisering i modern tid, så att inte arbetsgivarna själva sitter på hela makten av vilka arbetsuppgifter som skall utvecklas och nybemannas! Jag skulle säga att den fackliga anslutningen är viktigare idag än någonsin tidigare! Detta då vi nu står inför en stor arbetsmarknadsförändring – en välbehövlig och efterlängtad sådan, vi måste bara hänga med!
    Samma sak gäller för oss tjänstemän och akademiker! Alla vi som kommer ifrån LO-yrken och har blivit tjänstemän, oavsett om det är av facklig, politisk eller vidareutbildningsgrund så måste vi sluta att skämmas! Vi ville ha samma rättigheter och möjligheter som de rika – då kan vi heller inte skämmas – löntagare är vi allihopa, glöm inte det! I dessa yrken har det först nu uppmärksammats hur arbetsmiljön ofta ser ut. Det kan vara alltifrån dålig belysning och luft till förslitningsskador i armar och handleder. Nackproblem, sämre syn, enorm stress och magsår. Vi får aldrig jämföra eller göra skillnad på arbetsskada och arbetsskada inom olika yrkesgrupper, precis som vi aldrig får göra skillnad på människor och människor – det är farligt!
    Nästa steg, där vi egentligen redan borde ha varit för länge sedan, är att acceptera nya yrkesgrupper! Utvecklingen går som sagt var framåt och det är inte endast yrkesgrupper där du främst arbetar fysiskt eller främst arbetar med hjärnan, som existerar idag. Vi har hela den digitala världen, som egentligen är alla yrkeskategorier på en och samma gång! Yrken som en del idag, sorgligt nog, kallar för låtsas jobb! Alltså samma attityd som de som en gång i tiden, men för ändå inte alltför länge sedan, trodde att Internet bara var en fluga! Det modernaste på arbetsmarknaden idag är inte, som det var på 80-talet, att arbeta med datorer – det är att, på en miljard olika sätt, arbeta i den digitala världen! Det finns idag appar för väldigt mycket man kan tänka sig och en växande skara människor, världen över, arbetar med att inspirera, engagera, informera och uppdatera folk dygnet runt om allt och inget! Att sprida något över hela världen idag går blixtsnabbt – varför skulle dessa yrken inte vara några riktiga jobb?
Är inte fokuset att vi alla skall ha rätten och möjligheten till att kunna utbilda oss till det vi vill bli, få vara dem vi är, få se våra barn växa upp, ha råd att leva på våra löner och hinna bli gamla med en pension som går att avsluta livet på ett värdigt sätt på?
    LO, TCO och Saco borde därför samarbeta betydligt bättre och bredare – alla löntagare borde verkligen intressera sig för att ansluta sig fackligt och fortsätta kampen våra mormödrar och farfäder en gång började. Utvecklingen måste få gå framåt, yrkena måste bli fler men annorlunda. Maskinerna måste få hjälpa till och även ta över en del. Arbetsmiljötänket måste bli bredare – heltiden måste bli en norm, som löntagare är man tillsvidareanställd och samtliga löntagares löner måste upp. Stämpelklockan måste gå i graven en gång för alla – är det inte rent av pinsamt att den ännu används på så många ställen? Oftast då (självklart) inom LO-yrkena! Tekniken måste våga ses som ett hjälpmedel, vilket den också kommer att vara – så länge inte ger hela den makten åt arbetsgivarna. Den digitala yrkesgruppen måste få komma med i gänget och föraktet mot småföretagare måste upphöra!
Tillsammans är vi löntagare och småföretagare i kampen för en humanare och rättvisare tillvaro och värld!
Mer champagne åt folket!;)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s