Min bok ute i butik!

Detta inlägg innehåller reklam för min självbiografi!

Nu har min bok äntligen kommit fysiskt!
Nu finns den även på nätet!;)

Jag hade mitt releaseparty den 25/11 hemma hos mig!
Vänner, släkt, arbetskollegor, medlemmar, och fackliga kollegor kom!=)
Jag fick ca. 50 st böcker sålda.
Idag har jag sålt 90 böcker.

Boktårta!;)

Kärt återseende!;)

Äntligen har den kommit! Det känns så skönt!
Bokreleasen var trevlig och efterlängtad!
Till en början så läste jag upp några rader ur boken varje heltimme. Sedan blev det varje kvart. Från och med idag så finns den även ute på nätet!
På CD-ON, Bokia, Bokus, och Adlibris.
Den finns även på Kungliga biblioteket, och Sveriges alla universitets bibliotek!
Finns den inte på just ditt bibliotek, så be dem att ta in den!;) http://www.hostensbocker.se/book-9789198059939#
http://www.bokia.se/search/?q=innanf%C3%B6r+mina&utm_expid=22274383-1&utm_referrer=http%3A%2F%2Fwww.bokia.se%2F
http://cdon.se/b%C3%B6cker/solback%2c_cassandra/innanf%C3%B6r_mina_sm%C3%A5_rosa_v%C3%A4ggar-22390781 http://www.bokus.com/cgi-bin/product_search.cgi?search_word=Innanf%F6r+mina+rosa+sm%E5+v%E4ggar&language=&ac_used=yes

Nutid

Vad händer egentligen med mskan, individen, gemenskapen, och vem är det som styr den?
    Man ser, man hör, man lär, mer och mer med tiden, med dagarna, åren, tiden, ju längre man vandrar.
    Desto intensivare, desto mer. Men vad är det egentligen som avgör?
Inte kan det vara tiden, men kan det vara platsen, eller mskorna, omgivningen, eller kanske än själv? Vem vet?

Att det inte är tiden, tiden som symboliserar många år i det förgångna, det vet jag.
    Så länge har jag ändå inte vandrat, men jag har fått åskåda, vara med, fått känna på, fått kämpa, och fått lära en hel del. Så vad är det då? Är det slumpen, är det individuellt, eller är det för att omgivningen är så pass feg, feg för att svensken är feg i sin natur?
    Jag kan inte svara på det, kan du?
Men jag kan iaf säga att man kan göra väldigt mkt själv, som individ, och enormt mkt som grupp.
Tog man vara på det så skulle man kunna förändra världen. 
    Istället gömmer sig de flesta innanför sina små grå stickade koftor och hoppas på bättre tider. men om det då är du som avgör framtiden, när kommer den då?
Aldrig? Vad händer då? Likgiltigheten?

Att tänka, prata, och höra, är det finaste vi har, och med det kan vi använda vårt psyke, där dessa områden bor, något enormt!
    Men med ett samarbete så blir det ännu starkare, kraftigare, mäktigare, och spektakulärt! Och det är inte förrän då förändringen föds!
Jag tänker, analyserar, fokuserar, pratar, diskuterar, konverserar, förhandlar, hör, lyssnar, läser av.
    Iom det får jag kunskap, samhörighet, men också fientlighet. För lever man så stör man. Iaf för de som inget själva gör, utan bara hör, men inte lyssnar, ser men inte tittar, ler men inte skrattar, och skrattar men inte fattar.
    Så är livet, så är det nu. Snart är det jul. Men vad står egentligen på tur?

En härlig dag med släkt och vänner, där vi alla känner, att det är här vi hör hemma, här är man ej ensam. Men även där så kan bakgrunden gå isär.
    Den tär och fräter, trots att vi alla äter. 

Mkt lömska, men ingen glömska.
    Falskhet på falskhet, ny vindkappa efter var vind. Men den som ger upp förlorar. Spiller sina tårar.
Så istället går jag här och oroar – oroar mig för hur detta skall se ut innan jag dör. 
    Det går att göra så mkt, mkt mer, mer än vad någon annan ser! Men utan samhörighet har vi bara enskildhet.
Att komma dit, att kunna få den att blomma. Det är min önskan, det är min julklapp. 

I år är allting annorlunda. Inte bara året, utan hela spåret. Jag kör på farlig väg utan broms åt något håll. Men vad spelar det egentligen för roll?
På måndag är det julafton, det bästa jag vet! Men i år är den annorlunda, i år är den ett svek.
    Jag firar med min pojke och hans bror. Hans syster och styvmor. Min farmor och farfar kommer, mormor och morbror likaså.
Det är det viktigaste för mig, att få en liten stund med dem. Vi skulle fira hos min bror, eller de, inte vi.
    Skulle det ej bli av, skulle det hos mamma va. Men min dröm är att ha ett hem, med alla samlade. Men med historik och lite sprit, så blir det en jävla tvärnit!
Så i år så skippar man mig, då alla kommer hem till mig.
    Inte mamma, pappa och lillebror, de firar på sitt egna håll. Men de andra sviker inte.
    Konstigt, skumt, wierd, varför vill alla se mig sågas ned?!

Sjuk jävla värld!

Vad håller egentligen på att hända med vår värld?!
Jo den går bakåt!
Vårt land går bakåt så in i helvete! Vi börjar idag att närma oss början av 1900-talet!
Vi kom så långt, byggde upp så mkt, men idag har vi halverat LAS, nästintill bara osäkra anställningar (alla nya garanterat!), stora klasskillnader, hög arbetslöshet, modern slavhandel – mänskliga rättigheter i form av; rätt till arbete, rätt till bostad, rätt till mat, rätt till sjukvård = noll. Arbetsgivare och rika som styr hela landet, och en yttrandefrihet som blir allt mindre!

I många, många länder så blir man mördad om man är fackligt aktiv. På 30-talet så blev man även det i Sverige. Idag blir man inte det, men vi får bara mer och mer emot oss, så frågan är om även detta kommer att komma tillbaka!?
Vi går bakåt i tiden, trots att vi går framåt i tiden, och vi måste göra något!
I fattiga länder såsom Sydafrika så går man framåt och har nästintill gått om oss!
Där kämpar man i hela landet nu hårt för att t.ex få bort bemanningsföretag, medans man i Sverige nyligen skapat Fas 3 som är likvärdigt modern slavhandel, och nästintill har en hel arbetsmarknad med 80% visstidsarbetare och bemanningspersonal, och snart inte ens skall få sympatistrejka!!!
Det är sjuka tider, men de som bestämmer och de enda som kan göra något åt detta är VI – svenska folket!
Samtidigt så undrar jag om i världens förhållanden kräver att något/några länder ALLTID måste ha det dåligt,är det så, så är det ÄNNU sjukare!!!
De flesta av våra pensionsbolag bygger på att folk i andra länder har dåliga arbetsförhållanden så att bolagen tjänar så mkt som möjligt, så att deras kunder får så hög avkastning som möjligt!!!
Är detta verkligen ok?! Är det så här vi vill att vår värld skall se ut???!!!

Väldigt många som krigar för mänskliga rättigheter eller fackliga strider blir mördade!
Detta inte bara i andra länder, utan även i vårt!
Kolla bara på Olof Palme och Anna Lindh!!!
Och jag har flera fackliga kollegor som man försökt, på olika sätt, att säga upp, då de har drivit frågor de skall driva, som medlemmarna vill att man skall driva, som gäller mänskliga rättigheter, som bryter mot lag/avtal, som bidrar till en bättre arbetsmiljö.
Är detta ok???!!!

   

Vad trodde du?

Vad e det dem säger i Schweppes reklamen..
”What did you expect?”.
Jaa, egentligen ingenting speciellt, men ett ”Hur mår du?”, hade ju inte varit helt fel!
Faktum e att det hade varit värt jävligt mkt!
Det hela e ju min uppgift, det vet jag om, det e jag van vid, och det tycker jag om. Men att ha några fiskar som stöttar en då man simmar i de tätaste området i korallrevet är väldigt behövligt för att klara sig hela vägen ut.
Även om det e jag som e Doris, så skulle jag verkligen uppskatta att ha mina kamrater på utsidan, väntandes på mig, och hjälper till att få ut mig.

Jag finns, jag e stark, och jag simmar, och simmar, bland bomber, korallrev och hajar som då och då blir törstiga, men jag e snart framme i Sydney.
    Fast just nu så känner jag att korallrevet har bränt mig ganska så rejält, och det finns ingen där som plåstrar om mina fenor, eller puschar mig till att fortsätta fram i mål.
Det e bara en självklarhet, för mig, och för alla, att jag ska hela vägen fram till Sydney, till de höga tonerna och det oändliga målet. Men havet e stort och det finns mkt att frukta.
Till och med den fisk som ser allra minst ut, e störst och allra farligast då, den kommer närmast…

Jag e inte den som ger upp! Det e jag bara inte!
Jag simmar i mål med mina trasiga fenor och mitt uppochnervända hjärta!
Jag simmar i mål vare sig jag har fenor eller ej! Men utan ett fungerande hjärta kan det vara svårt!
Även en snabb och modig fisk, har ett skört hjärta! Har aldrig trott på det förrän nu!
Men jag vill inte dö då jag hoppar in i huset i Sydney, utan även jag vill kunna vara med och fira, och fortsätta att ”fortsätt simma”, även i framtiden!

Vad fan hände?!

Fy fan, för i helvete, vad jag har SAKNAT ATT SKRIVA!!!!!!!!!!!! Its insane!
Men jag var tvungen! Världen runt omkring tog, som vanligt, över ens frihetsrättigheter, och jag fick lägga ner, och ta distans! Enligt min mening så e det så sjukt jävla fel! Men vad fan gör man i en värld där man knappt längre bestämmer över sina egna gärningar?! Detta trots att man så fint idag säger att vi lever i en fri värld. MY ASS!!! Faktum e att vi snart e tillbaka, helt och hållet på 1800-talet, inte bara fackligt, utan även rent demokratiskt!
Vad fan det var som hände kan jag inte säga rent ut, av säkerhetsskäl! Så jag får väl göra som en vanlig svensk inföding, och tala rent kryptiskt, och bara hoppas på att ni förstår vad fan jag snackar om!=P

Jag e jävligt ledsen just nu, även fast jag inte försöker att visa det! Jag måste vara glad, framåt, puschande, och ett stöd! Annars e jag död! Det e det som e min ”minimala” uppgift! Jag e jättegärna ett stöd, glad framåt, och står till svars! Men just nu så lever jag i forna Jugoslavien, och det tar. Men återigen så försöker jag att inte visa det, och det inte bara av taktiska skäl, utan i grund och botten så e jag också svensk!=P
Mina största idoler är; Olof Palme, Anna Lindh, Linda Skugge, Jonas Gardell, och självklart JESUS!!! Alla dessa personer och individer, är personer som stenhårt trott på något, kämpat för något, försökt upprätta något till 110%, etc etc. Olof blev mördad, Anna blev mördad. Linda e både grymt hatad och älskad, Jonas kämpar kontinuerligt för att han och hans vänner och bekanta skall få respekt och bli behandlade väl, och Jesus blev också mördad. Jag försöker inte att, på något sätt, höja upp mig själv, eller att glida på någon annan. Men jag e också en sådan person, som vet vad jag vill, vet vart jag vill komma, och som kommer att göra allt som jag någonsin kan för att komma dit! Och därför är jag, liksom många av mina förebilder, inte bara någon man litar på, tyr sig till, och kräver en massa av. Utan även någon som ses som en nagel i ögat, någon som måste bort, något som kan vara farligt, och ett hot!
Det e tydligt att vi lever i en osäker, och grym värld, när man uppe på spetsen av toppen kan bli så fruktansvärt rädd för en ung kvinna som jag, på 159 cm lång! Jag tycker att hela situationen e oaptitlig och störd, men även jävligt komisk och sorglig. För det bevisar bara hur pass långt vi INTE har kommit ”trots att det e..” år 2012. Och det, det e fan patetiskt!
Så lilla jag, som kämpar åt det håll jag vill att samhället skall sträva, åt rättvisan, människors lika värde, och gemenskapen, e så pass farlig att man måste göra allt man bara kan för att trycka ner mig, få mig rädd, och tyst! Därför har man spionerat på mig, skickat ut folk som hjälp som något jävla ”Big brother-program”, försökt manipulera mig, gå bakom ryggen på mig, göra sanningen falsk, samt försökt att manipulera min närhet och styra den till höger eller vänster! Detta gör mig arg, frustrerad, ännu mer målmedveten, och ännu mer sorgsen över vart världen e på väg. Och även oerhört äcklad, och förvirrad över hur pass lågt man kan sjunka utan något som helst samvete! Det borde fan vara en dödssynd!
Jag e svensk, men jag står ändå upp för mina åsikter, mina medmänniskor, och jag kommer att fortsätta att kämpa för framtiden, även om det blir min död. Men ändå e jag ledsen…
Världen e så stor, men ändå så liten! Vi e alla i behov av varandra, och vi måste stötta varandra för att kämpa mot alla giriga jävlar med ett dollartecken i ögonen och ett ego i framhuvudet! Men ju mindre mskorna gör sig, desto mindre blir världen, och desto mindre frihet får individen. Bli inte maktgalen och tro att du kan styra en hel planet, för i det stora hela så e endast vår blåa lilla planet en liten boll ute i det stora, ute i ingenstans. E det kanske det som skrämmer de maktgalna? Att de inte kan ha så mkt makt som deras inre egentligen vill ha?! Är det inte något annat man saknar då, meningen med livet t.ex?
Om majoriteten av mskan ändå kunde förstå att det enda sättet till att bli riktigt stark, e att bli det TILLSAMMANS!!!
Det finns en anledning till att vi har demokrati i detta land, en anledning till att det får folk att må bra, och en anledning till att det funkar!
Jag kommer att fortsätta att kämpa! Jag e nu som hålet på en minigolfbana med ett enda hål, och hamnar bollen där så e vinsten önskvärd att vara så hård som det bara går!
Jag kommer att fortsätta, precis som mina idoler/förebilder, att kämpa för det jag tror på, för de jag bryr mig om, och som jag tycker e värda mer! Att vara en kameleont, och att försöka att få andra till att bli det, ser jag bara som en möglig macka med surströmming på!
Jag e trött, jag e less, jag e ledsen, besviken, och sårad, MEN, jag kommer att fortsätta att kämpa för mina medmskor, och för framtiden!!! Men iom det så ,måste jag ändå vara ärlig och rak, och säga, att utan er så finns inte framtiden! Utan er så finns det ingen kamp! Och utan er så finns det heller ingen fruktan, ifrån de som fruktas bör!
Fortsätt spionera! Fortsätt manipulera! Fortsätt muta! Fortsätt vara ego och ond! Fortsätt att trampa på, lägga över, och skuldbelägg, utan grund, innebörd, och medmänsklighet! Fortsätt hacka in på saker och ting för att få inblick! Men framför allt, tänk på en sak! Om ni fortsätter att trampa på maskinen som gör guldet, så kommer guldet ej att bli äkta, och besväret inget värt! Och vad e då syftet med det hela?!
Tänk på det, medans jag gråter en tår, och skippar att invadera mina armar för de jag verkligen bryr mig om! Och för de som jag aldrig någonsin kommer att godkänna att man trampar på! För även om de lägsta ligger underst, så är det underlaget som gör toppen, KOM IHÅG DET!!!

Studiebesök på brandstationen=P

Efter mitt senaste kyrkobesök så ringde jag ner min pojke för öppet hus på brandstationen. Jag tyckte att det kunde vara en lite trevlig, lätt ”utflykt” att göra en söndag!;) 
Det var vi och alla barn, med deras föräldrar!=P Ha, ha, men roligt att äntligen få se hur det ser ut på insidan, samt hur saker och ting e uppbyggt av säkerhetsskäl etc, iom att jag e skyddsombud!;)

De hade satt upp en massa ”rekvisita” som de använder så att man skulle få en bättre inblick i deras arbete. Här har vi avspärrningsband. Och jag som e ”lagtokig” älskar att det är utskrivet vilken lag de hänvisar till!;)
De hade även tejpat upp fackliga planscher. Iom att de såg så fräscha ut, så brukar de nog inte hänga där, mitt på väggen. Utan antingen så hade kommunal kommit förbi med material iom att de skulle ha öppet hus, eller så letade brandmännen fram det i någon låda för att de tyckte att det kunde vara en bra grej att hänga upp. Eller så ville stationens skyddsombud hänga upp material iom besöket då den personen samt alla övriga brandmän tycker att det e viktigt och stolt vill visa upp sitt fackförbund. Jag tror på det sistnämnda!;)
Brandmännen hade gjort som ett lite muséfönster där de satt in en gammal brandhjälm. Den var riktigt fin, välputsad i plåt eller dylikt. Jag förstår att man sedan bytte ut den, då den måste ha blivit glödhet i bränder. Säkert även detta en sak som facket hjälpt till med att driva!;)

Tiden har förändrats…

På fyllan och villan så hade jag en jätteintressant diskussion! Tycker ofta att jag får till en riktigt bra och intressant diskussion, eller tankegång när jag har druckit, känns som att jag tänker bättre då på nåt sätt!
Vi diskuterade msk betéende och modegång, och jag hade ett stort inlägg om de olika årtiondena.
Jag har länge tyckt att vi idag lever i en tidlös tid. Den går inte riktigt att ta på, den e lite fumlig och grå. 
Om man då istället jämför med våra senaste årtionden så skiljer sig de första 12 åren av 2000-talet sig enormt mot dem!
90-talet:
Hiphoppen kom, rapen föddes, glajjorna blev runda, hängselbyxorna var superinne, magtröjor var nästintill ett måste, tajta halsband kring halsen syntes överallt, mobiltelefonen slog igenom, man hade 010-nummer till sina tegelstenar med feta antenner, en ny platå kom som hette buffalo, alla hade snedlugg, jeansskortan syntes överallt, de neon- och pastelupplysta rummen förvandlades till dova rum i nästintill mörker med hjälp av sjalar över bordslamporna, CD-skivan slog igenom rejält och LP:n lades bort. Folk glömde bort facket, och 90-talet avslutades i rymdhysteri då man skulle se så spacead ut som möjligt, man bunkrade upp källarn med konserver, och trodde att världen skulle gå under när klockan slog 00 och det blev år 2000!

80-talet:
Pastellen och neonens tid! Färgglatt och upplyst var det som gällde! Man kunde ta på sig vad fan som helst, om så en stövel på huvudet och ingen reagerade! Mobiltelefonen kom, fast det fanns knappt någon man kunde ringa till då den fortfarande var dyr, och inte riktigt hade slagit igenom. Men personsökaren var riktigt het! Lösviktsgodiset (den största bakteriehärvan) slog igenom, nu kunde man för första gången plocka smågodis helt själv! Axelvaddar var nästintill ett måste, alla såg mer eller mindre ut som tropiska fiskar i huvudet, superblond och rå-permanentad var schysst, alla hade converse i regnbågens alla färger, en bergsprängare på axeln var knappast jobbigt, bara tufft! Ju fler armband desto bättre! Trummaskin var IT, och gjorde så att du lätt kunde göra egen musik. Källarband var nyckeln till framgång och synten ett stort hjälpmedel, TV-kanaler började att sända dygnet runt, först ut var FILMNET! Detta e det årtionde jag älskar alla mest!
Utöver detta och mkt, mkt mer så visste ALLA vad facket var, allas föräldrar var med och facket hade STOR påverkan och inverkan på arbetsplatserna!

70-talet:
Detta var befrielsernas tid! Kvinnan gjorde uppror mot mannen, och man började att skilja sig. Att vara politiskt aktiv var ett måste! Det var även väldigt stort att kämpa för djurens rättigheter, sexualiteten och individualismen. Bodde du i kollektiv var du riktig med i svängen, likaså om du var vegetarian! Det blev accepterat, och för en hel del en vardag att kröka. Man grupperade sig..socialist, borgare, fascist, kapitalist etc etc. Platt, långt, hår med mittbena, hade var och varannan, både som kille och tjej, gärna med en lock längst ner som tjej. Att sluta raka sig var inte bara en stor grej för männen, utan även för kvinnorna. Stuprör, vida jeans, skjortor i alla möjliga mönster i mörka färger eller orange var IT. Den bärbara LP-spelaren var riktigt stor. Minibussar var en modefluga. Likaså att ha ett gäng med starka politiska åsikter. Hasch och rödvin var inne, likaså att röka tobak. Fjädrar, småflätor i luggen med pärlor längst ner, demonstrationer, Gula sidorna, pedagogik, och flum, var även något som var riktigt stort!
Hade du inte en politisk åsikt, eller kämpade för något så var du inte levande!

 

 

Min bok=)

Det här inlägget innehåller reklam för min självbiografi!

Häromdagen fick jag mitt första ex av min självbiografi ”Innanför mina rosa små väggar”!!!=)
    Men det e några justeringar kvar innan resten blir tryckt! Jag gillade bl.a inte att de tagit bort mina rosor (dem ni t.ex ser på baksidan av boken). Men förhoppningsvis hinner allt ändå bli klart till den 21:a då jag skall ha bokparty!;)
Då kommer man att kunna köpa min bok och få den signerad;) Och varje heltimme så kommer jag att läsa upp ett stycke ur boken!

Det känns, snart, skitskönt att det äntligen blir ”klart”!
    Jag har längtat efter den här boken i flera år!
Jag påbörjade den för första gånger under 2007, sedan kraschade min dator, och mina privata problem gjorde att jag inte kunde ta tag i skrivandet.
Sedan fick jag en enorm inre ro, och började om på nytt med boken i maj 2011, och blev klar i september 2011.
    Sedan har det tagit en ENORM tid! Allt redigerande hit och dit, bokomslag, och förlag.
Nu e det NÄRA, men jag kommer inte att vara lugn, eller kunna slappna av förrän jag sitter här omringad av exemplar!!!;)
Och när den äntligen har kommit ut och försäljningsprocessen har satt i gång så kan jag påbörja min nästa bok ”Kampen”.
    Jag har även påbörjat en kokbok, men jag känner att jag vill skriva ”Kampen” först!
Eftersom jag vet hur jag funkar, så har jag tvingat mig själv att inte påbörja den boken förrän min självbiografi kommit ut och allt satt igång. Men jag längtar verkligen efter att få skriva igen!
”Kampen” kommer att vara en bok som handlar om samhällets uppbyggnad och fackets påverkan.

JAG VILL BLOGGA!!!

Jag VILL BLOGGA!!!
Men jag har fan inte tid just nu!=S
Jag har försökt sedan i fredags, alltså i fem dar!
Imorrn hinner jag eventuellt, annars så SKA JAG FAN se till att jag får tid i helgen!
Nu måste jag forska vidare om samhällets säkerhet!
Ses snart!!!

Det är en skrämmande värld vi lever i, men jag är inte rädd…

 

Jag har alltid trott att världen är god…
    Detta trots att jag många, många gånger har fått uppleva raka motsatsen. Men jag tror gott om folk, det har jag alltid gjort! Däremot då har jag lärt mig att man inte kan lita på NÅGON.

Jag tror att det är jätteviktigt att man behåller sin tro på en god värld, annars blir man nog bitter. Och det sista som överger en är hoppet!
    Dessutom så skall jag, enligt min tro – tro, hoppas, och kämpa för en god värld.
Människan är i grunden god. Det lilla barnet är helt oskyldigt. Det är upp till oss andra vad vi gör med det lilla oskyldiga barnet – det är vi som formar dess framtid!
    Men i slutändan e det ändå upp till oss själva, som vuxna, vem vi vill vara, och hur vi vill vara mot andra.

Enligt Bibeln så har vi egenskaper, eller vad man skall kalla dem för, som svartsjuka, avundsjuka och skadeglädje, för att vi skall lära oss hur vi skall bete oss.
    Dessa ”egenskaper” är alltså tester/prover för att vi skall lära oss att hantera saker och ting, lära oss hur vi INTE skall göra. Det är därför vi har samvete.
När vi gör någon illa så mår vi dåligt och får skuldkänslor och ångest. Alla friska mskor har ett samvete.

Men det finns något som är mkt, mkt farligare än dessa ”egenskaper”, och det är maktbegär.
    Att vilja ha makt, oavsett pris, bara man får makten, makten att bestämma, även fast man hanterar frågan/personen HELT fel. Och då, då är man ute på hal is! 
    Detta maktbegär av andra, har jag stött på en hel del under en längre tid nu. Hittills så har detta bara gjort mig äcklad, och gjort att jag velat kämpa ännu mer för rättvisan och ett samhälle där vi behandlar andra som vi själva vill bli behandlade!
Men maktbegär är något ont, och de som har det är oftast beredda att göra vad som helst för att få sin vilja igenom. Och de ger inte upp förrän de har nått sitt mål! 
    Men jag tror stenhårt på rättvisan!